Videor och ljudsändningar

Länkarna i följande lista leder till motsvarande innehåll på denna sida

Videor förbättrar tillgängligheten

Videor är ett utmärkt sätt att kommunicera på, eftersom video är ett naturligt sätt för många att tillägna sig saker. Det är viktigt att var och en får information i ett format som passar just honom eller henne. Vi lär oss alla på olika sätt: vissa läser gärna texter, andra föredrar ett visuellt inlärningssätt och någon annan lär sig kanske genom att lyssna.

Videor lämpar sig till exempel för personer som har läs- och inlärningssvårigheter. Videor, och kommunikation med stöd av bilder i allmänhet, kan förbättra den kognitiva tillgängligheten om videornas innehåll är planerat på ett för gruppen ändamålsenligt sätt.

Man måste dock se till att informationen som videorna innehåller också erbjuds i textformat, eftersom alla personer inte kan se eller höra videor.

Undertexter i videor är viktiga

För att personer med hörselskador och synskador ska kunna följa videor är det viktigt att de textas och syntolkas. Cirka 750 000 finländare har till exempel någon form av hörselnedsättning, och de behöver ofta undertexter för att kunna urskilja videons ljudinnehåll.

Även andra än personer med hörselskador och synskador har nytta av undertexter, till exempel personer som lär sig språket. Överlag ser man idag allt oftare på video utan ljud, så undertexterna garanterar att budskapet når tittaren.

Lagstadgade tillgänglighetskrav på videor och ljudsändningar

Organisationer som berörs av tillgänglighetskraven måste i och med att lagen träder i kraft se till att även de videor som publiceras på deras webbsidor och i mobilapplikationer är tillgängliga senast från och med 23.9.2020.

De tillgänglighetskrav som lagen ställer på videor kommer från riktlinjerna WCAG 2.1. I lagen (och i WCAG-riktlinjerna) talar man inte om videor utan man använder termen tidsberoende media. Med termen avses medieinnehåll som kan vara

  • enbart ljud (t.ex. poddsändningar )
  • enbart video
  • en kombination av ljud och video
  • ljud och/eller video som innehåller växelverkan

Dessutom delar lagen och WCAG-riktlinjerna upp medieinnehåll i direkta och förinspelade sändningar. Direkta sändningar omfattas inte av den här lagens krav, vilket är ett undantag jämfört med WCAG-riktlinjerna.

I WCAG-riktlinjerna finns det många anvisningar och kriterier som styr utarbetandet av tillgängliga videor. Under riktlinje 1.2 Tidsberoende media finns det flera kriterier som gäller tillgängligheten för videor.

Textmotsvarighet till ljudsändningar (poddsändning) och videor som endast innehåller video (kriterium 1.2.1)

Oftast föreställer man sig att undertextning är ett krav som bara gäller videor.  Man bör också komma ihåg att även ljudsändningar, till exempel poddsändningar, behöver en textmotsvarighet (WCAG-kriterium 1.2.1).

Textmotsvarigheten ska motsvara ljudinnehållet så noga som möjligt. Den ska finnas i direkt anslutning till ljudsändningen. Texten kan vara innehåll på webbsidan eller exempelvis en separat (tillgänglig) fil.

Om videofilmen innehåller endast bild och alltså inget ljud alls måste enligt detta kriterium dess centrala innehåll presenteras antingen som en textmotsvarighet eller ljudbeskrivning (syntolkning).

Textbeskrivningar (kriterium 1.2.2)

Videor ska i regel ha textbeskrivning. Textbeskrivningen ska förutom tal i videon även omfatta övriga relevanta ljud. Till exempel bakgrundsmusik, polisbilssirener som tjuter, ljudlandskapet i bakgrunden eller knackningar på dörren ska framkomma i textningen till de delar det är relevant. I beskrivningen av bakgrundsmusik räcker det ofta att till exempel beskriva musikstilen.

Textbeskrivningen ska också berätta vem det är som hörs om det finns flera personer i videon och det inte framkommer vem som talar.

Ljudbeskrivningar, det vill säga beskrivning av videons bildinnehåll, s.k. syntolkning (kriterium 1.2.5)

Om det finns en video på sidan som endast har bild eller om all relevant information inte framkommer av videons ljudspår, ska det göras en beskrivande ljudmotsvarighet till videon. Ljudmotsvarigheten ska innehålla all sådan information som är relevant som inte framkommer av videons eget ljudspår.

Övriga WCAG-kriterier som gäller videor

Det finns också anvisningar som reglerar videor i andra delar av WCAG-riktlinjerna. Om det till exempel finns en video eller ljud som startas automatiskt på en webbsida måste man kunna stänga av det (kriterierna 1.4.2 Kontroll av ljud och 2.2.2 Paus, stopp, dölj).

Det får inte heller finnas innehåll på en sida som flimrar upprepade gånger och därmed kan orsaka krampanfall hos personer som lider av till exempel epilepsi (kriterium 2.3.1 Tre flimmer eller under tröskelvärde).

Vilka videor måste textas?

Enligt lagen ska alla videor som sparas på serviceleverantörens webbsida göras tillgängliga. Det slås alltså inte fast i lagen att till exempel bara korta videor upp till en viss längd måste textas, medan längre inspelningar såsom kommunförvaltningens möten kan lämnas utan undertexter.

Om man bedömer att sändningens innehåll är så viktig för kunden att den sparas på organisationens webbsida, har var och en oavsett skada eller funktionshinder rätt att få informationen i sändningen i ett tillgängligt format. Läs mer här om “Vad händer om det visar sig vara orimligt besvärligt eller dyrt att texta videor?

Videor i sociala medier

Videor kan också finnas i sociala medier, exempelvis i organisationens Youtube-kanaler.

Tillgänglighetskraven kan inte kringgås genom att man publicerar otillgängligt innehåll via kanaler som administreras av andra. Om organisationen använder exempelvis Youtube eller andra sociala medier för att publicera videor bör videorna följa tillgänglighetskraven.

Om det på sociala medier finns videor som innehåller väsentlig information bör denna information också finnas på organisationens webbplats (eller i mobilapplikationen).  Organisationen bedömer själv vilka videor som innehåller sådan väsentlig information som bör finnas inte bara i sociala medier utan också på webbplatsen eller i mobilapplikationen.

Direkta videosändningar behöver enligt lagen inte textas

Kriterierna i WCAG 2.1 (kriterium 1.2.4, nivå AA) förpliktar en att erbjuda undertextning även för direktsända videosändningar. Detta är dock ett undantag i lagen och direktivet, och lagens tillgänglighetskrav gäller med andra ord inte direkta videosändningar. För att förbättra tillgängligheten rekommenderas det dock att även dessa textas.

Till exempel seminarier och möten som kan följas på distans kan göras tillgängliga genom att man använder skrift- och teckenspråkstolkar. Detta ska kommas överens om med tolkarna på förhand.

Behövs undertexterna alltid? Video som mediemotsvarighet till text

Enligt WCAG-kriteriet behöver en video inte extas om den är en så kallad mediemotsvarighet till en text, och tydligt har märkts som sådan.

När kan en video då vara en mediemotsvarighet till en text? Saken har inte specificerats i WCAG-riktlinjerna, men det finns några tydliga exempel. En webbsidas anvisningstext kan till exempel också presenteras som en video i direkt anslutning till texten. En sådan video är en mediemotsvarighet till anvisningstexten.

Videons innehåll måste i varje fall motsvara texten så noga som möjligt för att den ska kunna ses som en mediemotsvarighet till texten.

Om det finns flera versioner av samma inspelning, till exempel video och en textmotsvarighet, är det viktigt att de finns lättillgängliga i anslutning till varandra.

På vilket språk ska undertextningen göras?

Det finns inga krav i WCAG-riktlinjerna om att videon måste textas på flera språk, till exempel att en finskspråkig video skulle behöva en svenskspråkig undertext. Riktlinjerna följs då en finskspråkig video textas på finska, en svenskspråkig på svenska och så vidare.

En kundvänlig utgångspunkt är förstås att erbjuda även översättningstextning, i synnerhet om undertexterna går att aktivera och inaktivera.

Måste videorna göras också på teckenspråk?

Åtminstone hittills kräver lagen inte att det också görs versioner av videorna på teckenspråk. Teckenspråkstolkning av videor är ett kriterium på AAA-nivå i WCAG-riktlinjerna, och lagen förpliktar att följa A- och AA-nivåns kriterier.

Teckenspråk är döva personers modersmål, så videor på teckenspråk förbättrar innehållets tillgänglighet för döva personer på ett betydande sätt. Många döva personer har förstås även nytta av videor som är textade.

Övergångstider för tillgänglighetskraven på videor och ljudsändningar

Videor och ljudsändningar som publiceras på webbsidor måste följa tillgänglighetskraven från och med den 23 september 2020. Före detta datum kan videor enligt denna lag fortfarande publiceras i icke tillgängligt format, det vill säga i praktiken utan textning och eventuella ljudmotsvarigheter.

Gamla videor som inte är tillgängliga behöver inte avlägsnas från webbsidorna efter övergångstiden och de behöver inte göras tillgängliga i efterhand. Om det finns sådana gamla videor på sidan ska de nämnas i tillgänglighetsutlåtandet.

Videorna ska göras tillgängliga inom två veckor efter publicering

Då en video sparas på serviceleverantörens webbsida ska den göras tillgänglig senast 14 dygn efter att den publicerats första gången. Det rekommenderas att videon görs tillgänglig redan då den publiceras.

Hur ska undertextningen göras?

WCAG-riktlinjerna specificerar inte hur textningen ska göras. Undertexterna kan ”brännas in”, det vill säga göras till en permanent del av videon (s.k. open captions) eller göras med ett sådant textningsredskap som gör det möjligt att aktivera och inaktivera texterna som man vill (s.k. closed captions).

Människor har säkert olika smak gällande undertexter, men det mer kundvänliga sättet är att ge anvisningar om hur man får av och på undertexterna.

Även videospelare ska vara tillgängliga

Även den videospelare som används på webbsidan måste vara i enlighet med tillgänglighetskraven. I praktiken innebär det till exempel att spelaren måste kunna användas också med ett tangentbord och med skärmläsarprogram, och färgkontrasten på knapparna måste vara tillräckligt stor.

Samma krav gäller naturligtvis också spelare som används för ljudsändningar och som är inbäddade på webbplatsen.

Om det visar sig vara orimligt besvärligt eller dyrt att texta videor

Utgångspunkten i lagen är att alla videor som publiceras på webbsidorna ska textas och vid behov även syntolkas senast 14 dygn efter publiceringen. Syftet med lagen är dock inte att förhindra att innehåll publiceras eller att den leder till att innehåll raderas på nätet för att det inte följer tillgänglighetskraven.

Om det är orimligt arbetskrävande, besvärligt eller dyrt att göra en video i enlighet med tillgänglighetskraven med tanke på organisationens storlek och videons målgrupp, kan det vara möjligt att använda motiveringen oproportionell börda.

Med motiveringen oproportionell börda kan man möjligtvis lämna en del av en webbtjänsts innehåll utanför tillgänglighetskraven. Användningen av motiveringen oproportionell börda ska meddelas på förhand i tillgänglighetsutlåtandet och motiveringen kan när det gäller innehållet endast användas tillfälligt.

Om det i nuläget inte är realistiskt möjligt att texta alla videor bör man fundera över vilket innehåll som är centralt och väsentligt för alla kunder och om det finns innehåll som är särskilt viktigt för personer med funktionsnedsättning. Målsättningen är naturligtvis att allt videomaterial som publiceras på webbsidorna ska uppfylla tillgänglighetskraven.

Läs mer om oproportionell börda

Beakta tillgängligheten redan vid planeringen av videor

Vid produktionen av videor lönar det sig att beakta lagens tillgänglighetskrav redan i planeringsskedet.

Exempelvis dialogen bör så långt möjligt planeras så att den ger tillräckligt med information också om väsentligt visuellt innehåll. På så sätt behövs ingen separat ljudbeskrivning (syntolkning) i efterhand.

Om en utomstående samarbetspartner har hand om produktionen lönar det sig att redan från början ta reda på om de också kan göra textningen.